Alla Tjejer har rätt att överleva sin graviditet, det kan ju ses som en självklarhet om man bor i ett land där man har bra mödravård. 

Varje år blir man inspirerad när man kollar på musikhjälpen, varje år sitter man fastklistrad vid tv apparaterna och varje år kommer man några minuter försent till sina möten för att man inte kan slita sig. 

man hamnar i en annan värld när man kollar på musikhjälpen och börjar sätta sig in i andras situationer som i år när ämnet är Alla tjejers rätt att överleva en graviditet 

man börjar tänka på om man själv vore gravid i ett av länderna där mödrarvården inte var så bra. hur situationen skulle se ut då. men samtidigt eftersom man inte har varit där och upplevt det själv och aldrig ens varit gravid så kan man inte föreställa sig hur det är att vara gravid och kvinna i ett sånt land. man kan förstå hur dåliga förutsättningar man har som gravid och ett barn som ska vara som en gåva till en familj kan skapa såna komplikationer.

Snart är det JUUUUUUUL, Jag kommer att vara hemma i år. (som varje år). jag firar inte jul sådär regelbundet. år 2010 spenderade jag den med vänner, det gjorde jag även 2011 dock år 2012 så åkte jag hem till Stockholm och firade den med mormor och släkten där uppe. 
Detta året kommer jag att vara Ensam men kommer tvinga på mig några vänner så det kommer ju inte bli helt själv.. 
jag anser att jag är gammal nog att kunna fira mina egna jular om jag vill det. även om min familj tycker det är tråkigt men dom respekterar även mitt beslut. 

dom bästa jularna jag har haft har jag spenderat med mina vänner och skapat våra egna traditioner.  

man är ju inte ett barn längre och sin familj kan man ju umgås med andra dagar på året det behöver inte ske en specifik dag bara för att det är ett visst datum i kalendern som säger något annat. utan man kan väl skapa sina egna dagar och egna traditioner. 

jag ställer ju upp julpyntet och har även införskaffat mig en plastgran jag är ju inte grinchen som hatar allt om har med julen att göra.

Fas 3..

Imorgon ska jag på möte för att arbetsförmedlingen vill att jag ska skrivas in i fas 3 igen.. saken är den att det är något som jag verkligen inte vill.. jag har varit där, det innebär att jag får jobba max 20 timmar/vecka och det är ingenting.
jag får självklart ingen ersättning dom dagarna som jag jobbar om det inte innebär kvällar och helger då behöver jag inte skriva upp det på pappret

Saken är den att förra gången jag hamnade i fas 3 så hade jag sammanlagt 4 jobbcoacher och det var samma sak där man fick skriva om sig CV och sitt personliga brev alla mina jobbcoacher som jag hade sade olika saker om vad man skulle ha med vissa tyckte att man skulle ha en bild på sig själv för att visa vem man är och andra tyckte inte det.

när jag hamnade hos min andra jobbcoach så hamnade jag till slut på en praktikplats där jag skulle lära mig saker, det jag lärde mig under två månaders tid det var vart varorna skulle vara på hyllorna fick inte lära mig någonting mer.

när jag hamnade oss jobbcoach nummer 3 så blev man lite smått utskälld för att man inte kom dit eftersom jag vid sidan av arbetsförmedlingen hade timanställning på förskolor och kunde inte komma alla gångerna och dom säger ju att jobb går före och jag har haft min timanställning på förskolor sen 2008 så hade ju skapat mig ett förtroende på dom flesta förskolorna

jag hade det bra fram tills jag kom till Fas 3. förra året efter att jag haft jobbcoach nummer 4 så bestämde jag mig för att utbilda mig till undersköterska inom äldreomsorgen. och där är vi nu, nu är jag klar med skolan och jag har fått en timanställning på ett bemanningsföretag inom äldreomsorgen.

jag tjänar i stort sett ingenting på att gå in i fas 3 då jag max får ut 5500kr i ersättning varje månad det är inte mycket att hurra för räcker knappt till hyra och mat och har legat efter med hyran i flera månader innan jag kunde betala den som jag låg efter med. den ersättningen ger mig mest ångest, en stor klump i magen.

jag vet att det kommer att bli tufft att gå ur fas 3 men det ger mig ingenting så jag har bestämt mig för att lämna AF och slippa mitt aktivitetsstöd för 5500/månad.
det är dags att gå vidare med livet.

För en vecka sen så blev jag en färdig undersköterska, jag har fått jobb i ett bemaningsföretag som ger mig chansen att få jobba inom äldreomsorg, barnomsorg och med funktionsnedsatta om jag vill det. 

visst hade det varit skönt med ett schema så man visste lite i förväg innan man ska jobba nu får jag ett sms på morgonen, visst det är ju bra på ett sätt jag kan ju bestämma lite själv hur lite och hur mycket jag vill jobba så det funkar ju just nu i alla fall men sen så skulle jag nog vilja ha något fast. 

jag kollar jobben varje dag ifall det finns något där ute för mig. men har inte hittat något än. 

jag är bara glad att jag har ett jobb som ger mig en inkomst i månaden..

ha det fint 

Denna inlägg kommer att handla om mens och symtomen som kommer med detta.. Mens är något som dom flesta kvinnor har en gång i månaden.

man har mens mellan 3-6 dagar. 

innan man får sin mens kan man få mensvärk men alla får inte det vissa märker knappt av det. 

jag får en värk i magen och mina bröst blir ömma några dagar innan min mens kommer det är så jag vet att den är på väg. oftast så har jag ont första dagen när jag har min mens men det är en dag med värk och huvudvärk. 

min mens är 3-4 dagar. så den är ju inte långvarig, men har hört rykten om att detta kommer att förändras med åren.. 

jag har en rätt så lindrad menstruation det finns ju dom som har det mycket värre än vad jag har. 

oavsett hur man än känner sig när man har mens så är det ändå en del av att vara kvinna. 

jag råkade komma över några bilder där man visar hur menstruation går till inuti kroppen det första jag tänkte när jag såg dom bilderna var ''äckligaste jag någonsin har sett'' men sen efter lite eftertanke så är det ju inte så äckligt egentligen utan det är ju någonting som faktiskt händer.

jag tror att min reaktion på bilderna var för att jag inte hade sett detta innan och ville inte veta vad som händer med min kropp under en menstruation. 

man reagerar ju inte på samma sätt när man ser bilder på hur ett barn utvecklas i kroppen. 

så varför blir man så förskräckt så fort man ser hur menstruation går till!

Detta med att man är 26år och har varit singel sen man föddes. verkar vara ett stort problem. vissa blir helt till sig och ställer frågan Du är singel hur klarar du dig utan en partner?!!?! svaret är väl enkelt för mig i alla fall jag klarar mig genom att jag inte behöver ha den där närheten av någon annan person.

men visst jag vill ju ha barn men dom har jag planerat att skaffa när jag är 30 och har jobbat i några år och helst ett jobb att gå tillbaks till när jag är klar med min mammaledighet.

men allt kan ändra sig idag,imorgon, om några veckor, vem vet jag kanske ramlar in i någon som jag vill tillbringa hela mitt liv med. En som jag kanske vill visa närhet till.

Det var allt som jag hade för idag!

Ibland känner man sig som en tant.. igår (fredag) så var jag nära på att kasta in handduken och säga god natt till omvärlden redan vid 20:00 

men lyckades hålla mig vaken med hjälp av att jag började att baka frallor. sen gick jag och la mig vid 23:00 istället på en fredag.

jag vet inte riktigt men det känns som om jag släpper fram min tant mer och mer. jag vill sova tidigt så jag kan vakna tidigt för att få ut mer av dagen istället för att ligga i sängen och sova.