Idag så jobbade jag på en förskola som hade barn med specialbehov, det var en förskola med barn som hade specialbehov samt även barn som inte behövde det. vilket jag anser att så ska det vara för då lär sig dom andra barnen att det är okej att alla barn inte är som andra utan vissa har behov och andra inte.

När dagen var slut så fick jag en kram av ett barn som gick med rullator det var tydligen jätte viktigt att ge mig en kram innan han åkte hem det var ett fint ögonblick under dagen jag ville nästan adoptera honom på plats det var så sött,
det fick mig att inse hur mycket jag faktiskt saknar min egna syster. men snart så kommer jag att få spendera tid med henne även om jag kommer vara så irriterad på henne så kommer det vara dom bästa timmarna/minuterna/sekunderna i mitt liv för när jag spenderar tid med min lilla syster så är jag hel jag klarar inte av att vara borta från henne jag saknar henne så mycket att jag försöker att inte tänka på det för då gör det riktigt ont i mig så ont att jag känner mig gråtfärdig

Nej nu ska jag sluta skriva för denna gång och gå och lägga mig och dregla kudden God natt

//Malin