Jag äter dåligt, jag sover dåligt, jag orkar aldrig jobba, jag är psykist ostabil
Innan tyckte jag det var roligt att gå till jobbet få sitt samtal klockan sju på morgonen och känna att man har ett liv. Nu det enda man känner är ingen ork till någonting, jag är 23 år bor med min 19 åriga lillebror i min etta klart man är psykiskt ostabil när jag inte vill ha någon här jag trivs för bra ensam men då min mamma bor på Öland så är jag väll tvungen att ha honom här han är ju trots allt min bror så man får väll ställa upp för sin familj som man har kvar vem vet när dom lämnar en ensam utan någonting nästa gång